Utställningsvy från utställningen Hilma af Klint / Geometri och andlighet på Bildmuseet 2004-06-06 2004-10-17.
Utställningsvy från utställningen Hilma af Klint / Geometri och andlighet på Bildmuseet 2004-06-06 2004-10-17.
Utställningsvy från utställningen Hilma af Klint / Geometri och andlighet på Bildmuseet 2004-06-06 2004-10-17.
Utställningsvy från utställningen Hilma af Klint / Geometri och andlighet på Bildmuseet 2004-06-06 2004-10-17.
Utställningsvy från utställningen Hilma af Klint / Geometri och andlighet på Bildmuseet 2004-06-06 2004-10-17.
Bildmuseet visar målningar och teckningar ur Hilma af Klints produktion mellan 1906 och 1933. Urvalet lyfter fram hennes intresse för och kunskap i geometri och matematik. Konstnärens ambitioner att kartlägga den tillvaro som inte ”syns” framgår särskilt tydligt i en serie bilder från 1919 som nu visas offentligt för första gången.
När den svenska konstnären Hilma af Klint (1862-1944) började måla nonfigurativa bilder 1906 skedde detta helt utan kontakt med den abstrakta konstens pionjärer och den etablerade modernismens grupperingar på kontinenten.
Hennes brott med sin klassiska skolning från Konstakademien i Stockholm, avslutad 1887, föregicks av ett flerårigt sökande efter självkännedom som medlem i gruppen De fem. Gruppen tog intryck från dåtidens andliga rörelser, främst teosofin och rosenkreutzfilosofin, senare antroposofin.
Utställningen Geometri och andlighet omfattar 80 verk som särskilt visar hennesmålsättning att avbilda den andliga tillvaron, materians olika nivåer – men också karaktär och moraliska egenskaper hos individen. Hennes centrala verk Målningarna till templet som tillkom under åren 1906-1915, och som består av 182 målningar uppdelade i ett antal serier, utgör en betydelsefull del i utställningen. Målningarna, fyllda av symboler, tecken, geometriska former och fragment av föreställande ting, tillkom helt eller delvis mediumistiskt – alltså efter instruktioner från höga andliga ledare. Hilma af Klint förde helatiden noggranna anteckningar över de instruktioner hon fick, och skrev även ner sina egnareflektioner kring sitt måleri.
Hilma af Klints egna texter får också stort utrymme i utställningen. Texturvalet har skett i samarbete med författaren Gurli Lindén. I böckerna Vägen till templet (1996) och Enheten bortom mångfalden (1999) har hon fördjupat sig i af Klints texter, de flesta opublicerade. Hilma af Klint ville aldrig sälja några av sina bilder. Vid hennes död 1944 testamenterades all kvarlåtenskap till hennes brorson Erik af Klint. Testamentet uppgav att bilderna inte fick visas förrän 20 år efter hennes död. Det skulle dock ta mer än 40 år innan Hilma af Klints konst visades offentligt, då på en utställning med andlig konst i Los Angeles 1986.
Den första stora separatutställningen i Sverige hölls 1989 på Moderna Museet. 1998 producerade Södertälje konsthall en stor utställning med fokus på hennes antroposofiska period. Hela sviten Målningar till templet presenterades på Liljevalchs konsthall 1999.
Samlingen förvaltas idag av Stiftelsen Hilma af Klints verk