Det forntida landskapet omkring hällristningsmiljöer i norr och söder visualiseras i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet. Det handlar om att med hjälp av GIS system och 3D-teknik, utifrån arkeologisk forskning och pollenanalys, återskapa ett landskap där betraktaren själv kan "vandra" omkring i digitala sten- och bronsåldersmiljöer.
Genom att samla in data om hällbilder och miljö från två olika regioner och naturtyper möjliggörs nya sätt att se, tolka och analysera hällbilderna. Till de datorgenererade miljöerna har material hämtats från Nämforsen i Ångermanland och Ullevi i Södermanland.
Bildspel från dokumentation och analys av hällristningsmiljöerna presenteras. Dessutom kan besökaren själv vandra runt i den VR-modell som utvecklats och ta del av och besöka en 4000 år gammal hällristningsmiljö i Nämforsen i Ångermanland.
Mer information
Det forntida landskapet omkring hällristningsmiljöer i norr och söder visualiseras i ett forskningsprojekt vid Umeå universitet. Det handlar om att med hjälp av GIS-system och 3D-teknik, utifrån arkeologisk forskning och pollenanalys, återskapa ett landskap där betraktaren själv kan "vandra" omkring i digitala sten- och bronsåldersmiljöer.
Sten- och bronsåldersmiljöer har studerats på nytt sätt i projektet Hällbilder, språk och miljö sedan 2002. Det nya är att åskådliggöra och visualisera sten- och bronsåldersmiljöer intill några av Sveriges mest kända hällristningar. Digital teknik, miljöarkeologisk metod och arkeologisk dokumentation har gjort detta möjligt. Deltagare i projektet är HUMlab (Humanistiska fakultetens datorlab), Institutionen för arkeologi och samiska studier och Miljöarkeologiska laboratoriet vid Umeå universitet.
Det är inget forskningsprojekt i vanlig mening utan primärt handlar projektet om att visualisera forskningsresultaten, berättar Johan Olofsson, forskningsassistent vid institutionen för arkeologi och samiska studier. Men med hjälp av arkeologiska metoder och modern informations- och medieteknik vill forskarna nu återskapa ett landskap om hur det skulle kunna ha sett ut vid tiden när människorna nyttjade platserna.
– Vi ville hitta ett verktyg för att illustrera ett forskningsområde för en intresserad allmänhet. Professionella dataprogramsproducenter hade kunnat göra jobbet både häftigare och snabbare, men då skulle det inte ha legat så nära forskningen som vi vill. Vi vill kunna förändra modellen om det kommer fram nya forskningsrön, säger Johan Olofsson.
Genom att samla in data om hällbilder och miljö från två olika regioner och naturtyper möjliggörs nya sätt att se, tolka och analysera hällbilderna. Till de datorgenererade miljöerna har material hämtats från Nämforsen i Ångermanland och Ullevi i Södermanland. Medan hällristningarna från Nämforsen i norra Sverige präglats av fångst och jägarsamhällen, har jordbruksamhället satt sin prägel på bildmotiven i söder.
Projektet har nu sammanställts till en utställning producerad i samarbete med Bildmuseet. Bildspel från dokumentation och analys av hällristningsmiljöerna presenteras. Dessutom kan besökaren själv vandra runt i den VR-modell som utvecklats och ta del av och besöka en 4000 år gammal hällristningsmiljö i Nämforsen i Ångermanland.
Projektet Hällbilder språk och miljö har finansierats genom medel från Riksbankens Jubileumsfond.
