Sovjetisk mytologi i lettisk konst, Vy från utställningen, Bildmuseet, 2013
Sovjetisk mytologi i lettisk konst, Vy från utställningen, Bildmuseet, 2013
Sovjetisk mytologi i lettisk konst, Vy från utställningen, Bildmuseet, 2013
Sovjetisk mytologi i lettisk konst visar måleri och skulptur från perioden 1945-1985. Utställningen fokuserar på socialistisk realism som en ideologiskt formad konstriktning och som en del av sovjetstatens politiska program. Konsten var strängt reglerad och konstnärens uppgift var att artikulera kommunismens ideal. Myterna som formulerades handlade om det lyckliga sovjetiska samhället och det sovjetiska folkets pliktkänsla, arbetsflit och hjältemod.
I utställningen visas verk av Vladimirs Andrijenko, Aleksandra Briede, Jānis Briedis, Aleksejs Fjodorovs, Semjons Gelbergs, Tenis Grasis, Edgars Iltners, Eduards Kalniņš, Mihails Korņeckis, Emīls Melderis, Gunārs Mitrēvics, Anna Nollendorfa, Jānis Osis, Līvija Rezevska, Herberts Siliņš, Džemma Skulme, Aleksandrs Stankēvičs och Rita Valnere.
Sovjetisk mytologi i lettisk konst är kuraterad av Elita Ansone och producerad av Bildmuseet i samarbete med Latvian National Museum of Art i Riga, Lettland.
Sovjetisk mytologi i lettisk konst visas på Bildmuseet 27 januari - 21 april 2013. Här följer en kort presentation av de medverkande konstnärerna.
Vladimirs Andrijenko
Vladimirs Andrijenko föddes i Charkiv-distriktet i nuvarande Ukraina. Efter andra världskriget studerade han och tog examen vid Lettlands konstakademi (1952). Andrijenko målade framförallt kompositioner med många olika figurer - arbetare, flitiga kollektivbönder, fabriksarbetare och hjältar i den sovjetiska armén.
Jānis Briedis
Under den första lettiska republiken (1918-1940) var Jānis Briedis (1902-1953) en välkänd upphovsman till monument och minnes-märken. Hans verk innehöll ofta allegorier om lettiska legender och hjältar. Under sovjettiden skedde en skarp förändring i hans arbete; de plastiska formerna ersattes av en grövre ytbehandling och mer realistiska detaljer.
Aleksandra Briede
Aleksandra Briede (1901-1992) förverkligade sina idéer i figur-kompositioner, småskaliga verk, monument och porträtt. Hon var den som introducerade barnmotivet i lettisk skulptur. Hennes stil karaktäriseras av plastiska, rundade former. När hon skulle utföra politiskt viktiga beställningsverk valde hon ofta att samarbeta med sin man, Jānis Briedis. Vid början av 1950-talet utförde de offentliga monument av Lenin och Stalin såväl som byster av sovjetiska ledare.
Aleksejs Fjodorovs
Aleksejs Fjodorovs (1924-1997) föddes i Jaroslavl-regionen i nuvarande Ryssland. Under andra världskriget tjänstgjorde han i en flygvärnsdivision vid den baltiska fronten. Han studerade vid konstskolorna Gorky och Penza innan han 1950 började vid Lettlands konstakademi. Han målade framförallt tematiska figur-kompositioner som skildrade det stora fosterländska kriget och livet på landsbygden.
Semjons Gelbergs
Semjons Gelbergs (1913-1975) föddes i Dnipropetrovsk i nuvarande Ukraina och studerade till arkitekt i Minsk och Leningrad. Han stred i andra världskriget och kom därefter till Riga där han studerade vid konstakademin. Gelbergs målade i olja och akvarell och ägnade sig åt alla tillåtna genrer, bland annat porträtt av Lenin, Stalin och Vishinsky.
Tenis Grasis
Tenis Grasis (1925-2001) arbetade både med måleri, blyinfattat glas och grafik. Han studerade vid Lettlands konstakademi och var medlem i konstnärsförbundet. Han undervisade på konst-akademin från 1964. Han skildrade framförallt nationella teman som passades in i den sovjetiska diskursen.
Edgars Iltners
Edgars Iltners utbildade sig vid Lettlands konstakademi och kom sedan att bli verksam som pedagog, docent och professor vid samma akademi 1960-1983. Han skrev regelbundet artiklar om olika konstevenemang. Han försökte ge den socialistiska realismen en modern form och var den första lettiska konstnären som introducerade den så kallade hårda stilen i lettisk konst.
Eduards Kalniņš
Eduards Kalniņš (1904-1988) var konstnär och pedagog. Han studerade under den välkände lettiske konstnären Vilhelms Purvītis. Efter andra världskriget började han arbeta vid Lettlands konst-akademi. Nästan alla konstnärer som examinerats i Lettland efter andra världskriget har genomgått hans kurs i stafflimåleri.
Mihails Korņeckis
Mihails Korņeckis (1926-2005) föddes i Moskva men studerade vid Lettlands konstakademi. Han var aktiv inom lettiska konstnärsförbundet och han var veteran från andra världskriget. Han arbetade i alla godkända genrer och porträtterade många av Lettlands kulturpersonligheter. Han anpassade sin måleriska stil till den socialistiska realismen och använde sig flitigt av kommunistisk ideologi i de beställningsverk han utförde.
Emīls Melderis
Emīls Melderis (1889-1979) var skulptör och pedagog och arbetade med monument och minnesmärken. Vid 1920-talets början var han influerad av konstruktivismen. Han gjorde också så kallade psykologiska porträtt. Under 1930-talet skapade han genrefigurer i form av bönder. Efter kriget ändrade han tydligt riktning i sitt arbete, mot den efterfrågade akademiska naturalismen.
Gunārs Mitrēvics
Gunārs Mitrēvics (1928-2007) var konstnär och pedagog. Han undervisade i teckning vid Janis Rozentāls konstskola och på konstakademin i Riga. Från 1976 var han chef för teckningsavdelningen vid konstakademin. Han arbetade framförallt med figurmåleri men arbetade också som inredningsarkitekt.
Anna Nollendorfa
Anna Nollendorfa (f. 1920) var både skulptör och dockmakare. Hon examinerades från Lettlands konstakademis skulpturav-delning 1951. Hennes examensarbete hade titeln Lenin med barn, och under sin tidiga karriär skapade hon många barnskulpturer. 1955 började hon arbeta med dockmakeri på Latvian Puppet Theatre och Riga Cinematic Studio.
Jānis Osis
Jānis Osis (1926-1991) målade framför allt figurkompositioner, marina motiv och porträtt. Han hade en karaktäristisk känsla för rumslighet och material, och hans färgval var ofta ljusa och stämningsfulla.
Līvija Rezevska
Līvija Rezevska (1926 - 2004) examinerades från Lettlands konst-akademis skulpturavdelning 1951 och hon arbetade framför allt i granit, brons och keramik. Rezevska skapade många minnes-märken och monument.
Herberts Siliņš
Herberts Siliņš (1926-2001) valde både motiv och titlar som passade den socialistiska realismen, men hans primära fokus var själva måleriet. Han arbetade med komposition och färgskala på ett sätt som var ovanligt för den socialistiska realismen.
Det finns inga tecken på att denna konstnär hyste några kommunistiska sympatier. Mot slutet av andra världskriget värvades han till den tyska armén och återvände från krigsläger till Lettland 1948. Han blev automatiskt stämplad som opålitlig men lyckades bli antagen till konstnärsförbundet 1960 vilket gjorde det möjligt för honom att ställa ut. Hans målningar, som framför allt skildrar vattenlandskap, hamnar, skepp, städer och blommor, visar en tydlig influens av modernismen.
Džemma Skulme
Džemma Skulme(f. 1925), konstnär och kulturaktivist, var en av de mest inflytelserika kulturpersonligheterna i sovjettidens Lettland. Under en lång period var hon till exempel ordförande för det lettiska konstnärsförbundet. Under den komplexa sovjettiden försvarade hon den nationella kulturen och deltog i den så kallade Third Awakening-rörelsen i Lettland. Rörelsen bildades under Gorbatjovs perestrojka under 1980-talet och ledde fram till Baltikums självständighet från Sovjetunionen.
Aleksandrs Stankēvičs
Konstnären och illustratören Aleksandrs Stankēvičs (f. 1932) tog sin examen vid Lettlands konstakademis måleriavdelning 1956. Han arbetade på många inredningsprojekt men målade också porträtt samt historiska och symboliska kompositioner.
Rita Valnere
Rita Valnere undervisade på Lettlands konstakademi mellan 1967 och 2000. Hon arbetade i alla tillåtna genrer och målade framför allt i olja och pastellkrita. Valnere är särskilt känd för sina porträtt där hon fokuserat på att avbilda personens andliga natur. Hennes kompositioner präglas av en eftertänksam och poetisk världssyn. Ibland avbildar hon personliga erfarenheter genom allegorier och historiska händelser.
