Alexandra Daisy Ginsberg / Machine Auguries

Med AI-skapad fågelsång under en konstgjord gryningshimmel varnar Machine Auguries [Maskinförutsägelser] om förälskelse i teknologi på bekostnad av naturen. Med tusentals inspelningar i fält av stannande och flyttande fåglar har Alexandra Daisy Ginsberg tränat två neurala nätverk – maskininlärningsmodeller – att sjunga som verkliga fåglar. När sången tystnar i slutet av verket är vi inte längre säkra på vad som var verkligt. På Bildmuseet kan vi uppleva tre versioner av gryningskören, här presenterade tillsammans för första gången: de två första från London, 2019, och Toledo, Ohio, 2023. En Umeå-version av verket har premiär 12 januari 2025. Umeå-versionen installeras 8-9 januari och salen är stängd under dessa datum. 
    
Alexandra Daisy Ginsberg (f. 1982) är baserad i London och arbetar i många medier. Hennes verk har visats över hela världen, bland annat på MoMA i New York, Museum of Contemporary Art i Tokyo, Centre Pompidou i Paris och Royal Academy i London. Det här är konstnärens första separatutställning i Sverige.   

Konstverk i utställningen

Machine Auguries, 2019 – pågående 
Flerkanalig ljudinstallation med programmerat ljus, bänkar 

Machine Auguries: London, 2019 (10 min) 
Skapad på uppdrag av Somerset House och A/D/O by MINI.
Med stöd från Faculty 

Machine Auguries: Toledo, 2023 (12 min) 
Skapad på uppdrag av Toledo Museum of Art och Superblue 

Sarah Cook, Curator

Vi upplever årstidernas växlingar genom ljud och ljus. Tidiga vårmorgnar kan vi vakna till storspovens rop. Mörka vintermorgnar förlitar vi oss på elektriskt ljus i väntan på att solen ska gå upp. Med sin AI-skapade kör av fågelsång i konstgjort gryningsljus varnar konstnären Alexandra Daisy Ginsbergs verk Machine Auguries för teknikförälskelse på bekostnad av naturen.

Gryningskören är ett naturfenomen som når sin höjdpunkt på våren och försommaren. Före och strax efter soluppgången ropar fåglarna till varandra för att hitta partners och försvara sina revir. I Ginsbergs installation övergår inspelad sång av verkliga fåglar successivt till syntetisk fågelsång, skapad med hjälp av maskininlärning. Denna konstruerade gryningskör hörs under en konstgjord himmel. Den omger oss med ett ljus som är svagt före gryningen och sedan övergår i soluppgång och klar dag. Gryningskören byggs arkitektoniskt upp genom att de tidigaste fåglarna successivt får sällskap av dem som vaknar senare, allteftersom solen går upp. I konstverket är skeendet tidsmässigt komprimerat jämfört med det naturliga förloppet.

Machine Auguries består av en serie platsspecifika verk där varje version simulerar upplevelsen av en särskild geografisk plats och tidpunkt. I samarbete med lokala inspelare, ornitologer och ljudarkiv har konstnären samlat in tusentals fältinspelningar av fågelarter som är karaktäristiska för respektive plats. Dessa har hon använt för att träna två neurala nätverk som ställts emot varandra i en process av tillrop och svar – en typ av generativ artificiell intelligens som kallas GAN. 

Som en spegling av hur fåglar utvecklar sin sång kan vi höra hur den maskinella lärprocessen leder till alltmer trovärdiga resultat. Allteftersom gryningskören fortsätter blir den konstgjorda fågelsången succesivt mer naturtrogen. Till slut kan vi inte längre avgöra vad som är verkligt, och vad som har gått förlorat. 

Machine Auguries riktar vår uppmärksamhet mot den decimering av fågelpopulationer som människan har orsakat. Verket skapades först i London 2019, där fåglar – som i andra stora städer – sjunger tidigare, längre, starkare eller med en högre tonhöjd på grund av ljus- och ljudföroreningar. Den andra versionen av Machine Auguries skapades 2023 i Toledo, en stad i Ohio som ligger på flyttvägen från Sydamerika till kallare nordliga regioner. Förutom att fågelpopulationerna påverkas av föroreningar och habitatförlust, så förändras deras flyttningsmönster till följd av vår klimatpåverkan. Endast arter som kan anpassa sig överlever. 

Konsten att spå om framtiden genom fåglar har praktiserats i årtusenden över hela världen. I antikens Rom fanns det särskilda präster, så kallade augurer, som iakttog fåglarnas flykt för att bedöma vad gudarna ansåg om människors planer och handlingar. Machine Auguries kan ses som en tolkning för 2000-talet av denna antika praktik. 

Vi använder alltmer AI för att bearbeta digitala data, men vi måste välja vilken information som ska bearbetas. Vissa forskare och teknologer tror att AI kan användas för att bevara naturen, till exempel genom att avkoda kommunikation mellan djur för att skydda arter. Men ingen teknik är neutral. Samma teknik kan användas för att tolka djur och för att exploatera den biologiska mångfalden ytterligare. Miljökrisen är ett komplext problem som kräver att samhällen samarbetar för att teknologiska ingrepp ska vara till nytta. Kritiker har påpekat att den växande användningen av AI förbrukar naturresurser och konsumerar energi i allt större serverhallar. Det kan inverka negativt på försöken att använda tekniken till skydd för naturen.

Den utbredda föreställningen om att människan kan rädda naturen genom ny teknik är en orealiserbar utopi, vilket flera av Ginsbergs tidigare verk gestaltar. The Substitute [Ersättaren] (2019) är en virtuell rekonstruktion av den funktionellt utrotade nordliga vita noshörningen. Resurrecting the Sublime [Att återuppväcka det sublima] (2019) refererar till hur bioteknik används i försök att återskapa doften av utdöda blommor. Andra verk utforskar människans önskan att utnyttja naturen (The Wilding of March [Förvildningen av Mars], 2019) eller att optimera den via teknik (algoritmiskt genererade planteringsscheman för trädgårdar designade för insekter, inte människor, i Pollinator Pathmaker [Pollinatör vägvisare], 2021 – pågående).

Alexandra Daisy Ginsbergs konst föreslår inte AI eller framväxande teknologier som universalmedicin för att hantera det svåra sociala och politiska arbete som behövs för att ta itu med miljökrisen. Den påminner oss i stället om att vara försiktiga med att förlita oss på teknik för att hjälpa naturen och uppmanar oss att gå ut och ta hand om den. Som ett konstnärligt dokument över upplevelsen av plats är Machine Auguries ett växande arkiv över lokala livsmiljöer. Verket hyllar ekosystemens unika karaktär men refererar också till deras sårbarhet och sammanlänkning. När vi upplever den konstgjorda gryningen inne i museet, påminner oss Ginsbergs verk om det omöjliga i att reproducera naturen när den väl är förlorad.

På uppdrag av Bildmuseet skapas en ny version av verket, Machine Auguries: Umeå, som kommer att läggas till utställningen i januari 2025. Denna version blir en del av forskningsprojektet “Konst och AI” vid Umeå universitet, som stöds av Wallenberg Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (WASP-HS).

Den arktiska kontexten är av högsta intresse bland annat på grund av att en del fågelarter som finns här uppvisar förändrade flyttningsmönster, och för att norra Sverige nu är en plats för serverhallar och för tillverkning av batterier. Konst och AI-projektet vid Umeå universitet bidrar till öppna samtal om de sociala och politiska konsekvenserna av den teknologiska utvecklingen. Verket Machine Auguries synliggör en av de många paradoxer som AI ställer oss inför: vad vill vi att teknologier som AI ska göra för oss, och vilken roll har vi för att säkerställa att deras användning blir hållbar, för oss och för fåglarna?

Curator Sarah Cook är UmArts WASP-HS gästprofessor vid Bildmuseet och Arkitekthögskolan, Umeå universitet, med stöd av Wallenberg AI, Autonomous Systems and Software Program – Humanities and Society (WASP-HS) finansierat av Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse och Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond. Hon är professor i museistudier och informationsstudier vid College of Arts, University of Glasgow.

Fågelarter i Machine Auguries: London

Gransångare

Talgoxe 

Rödstjärt

Rödhake

Trast  

Gärdsmyg  

Bofink 

Järnsparv

Ringduva

Lövsångare

Taltrast

Svarthätta

Fågelarter i Machine Auguries: Toledo

Vandringstrast

Röd kardinal 

Turkoskardinal 

Grå kattfågel 

Sångsparv 

Husgärdsmyg 

Gul skogssångare 

Rödvingetrupial 

Baltimoretrupial 

Sångvireo 

Amerikansk talltita 

Gulhake  

Fläckskogstrast 

Östlig gråmes

Åkersparv 

Gyllenskogssångare 

Spetsstjärtad duva 

Östfibi 

Brandkronad skogssångare 

Rödögd vireo 

Gulstrupig vireo 

Beigekindad skogstrast 

Blåvingad skogssångare 

Brokig kardinal 

Brunsidig snårsparv