SHUBIGI RAO / Pulp I–IV

Bokförstörelse, angrepp på bibliotek, utradering av kvinnors röster och förlust av språk – i Shubigi Raos utställning möter vi berättelser om kulturell förstörelse och det motstånd som har uppstått i dess spår. Genom film, annoterade fotografier, böcker och teckningar tar konstnären med oss med till bibliotek, arkiv och privata samlingar på platser präglade av konflikt, från Sarajevo till Manilla. Raos verk bygger på intervjuer med bibliotekarier, forskare och aktivister som gömmer förbjudna böcker, räddar vattenskadade samlingar, publicerar förbjudna manuskript och skapar nätverk för delad kunskap. 

Shubigi Rao (f. 1975, Mumbai) är konstnär, författare och filmskapare baserad i Singapore, som hon representerade vid Venedigbiennalen 2022. Det här är hennes första separatutställning i Sverige och hittills största presentation i Europa.

Från Pulp I till IV: kuratorernas anteckningar

I över ett decennium har konstnären Shubigi Rao mött och intervjuat bibliotekarier, författare, lärare och aktivister som gömmer manuskript, räddar översvämningsskadade böcker, publicerar förbjuden litteratur och skapar nya nätverk för delad kunskap. Hon har outtröttligt rest, lyssnat, filmat, tecknat och skrivit om böcker, bibliotek, språkförlust, kulturellt våld och motstånd. Symboliskt nog började hon sina efterforskningar i Sarajevo, där bombningen av Bosnien och Hercegovinas nationalbibliotek 1992 förvandlade nästan två miljoner böcker till aska. Nationalbiblioteket – beläget i Sarajevos rådhus och bland lokalbefolkningen känt som Vijećnica – var ett levande monument som vittnade om Balkans etniska och kulturella mångfald. Från denna massiva förstörelseakt har projektet Pulp [Pappersmassa] växt till en mångfald av berättelser från olika delar av världen. Tillsammans belyser de det hot som en bok, ett bibliotek eller ett arkiv kan utgöra som symboler för minne och identitet, för individer och samhällen. Med skärpan hos en jämförande historiker, insiktsfullheten hos en berättare, lyhördheten hos en poet och den marginaliserades skarpa röst, berättar Shubigi Rao om liv levda i skuggan av kulturell förlust. Samtidigt som hennes mångåriga arbete gestaltar sorg över bokförstörelsens historia, lyfter det också fram berättelser om böckers överlevnad. Dessa berättelser, som är personliga och fyllda av glädje, väcker glimtar av hopp för mänskligheten i mörka tider och mildrar enligt konstnären den ”stundtals dystra karaktären hos detta projekt.”

*

Bildmuseets utställning tar för första gången ett helhetsgrepp om detta ambitiösa projekt och utgår ifrån de fyra bokvolymerna Pulp I–IV, vilka förgrenar sig i filmer, fotografier och teckningar. Bokserien är stommen i Shubigi Raos konstnärliga forskning. För henne är boken både ämne och medium, förankrat i specifika traditioner på samma sätt som andra konstnärliga praktiker. Alltsedan Pulp Vol. I (2016) har bokskapandet präglats av en grad av frihet som utmärker konstnärsböcker, och en reflekterande hållning gentemot detta medium. Konventioner för hur böcker skapas är liksom litterära traditioner ständigt närvarande i hennes verk, och sprider sig från boksidan till filmer och teckningar och fotografier. För Shubigi Rao är marginalanteckningar en central konstnärlig metod. Sådana handskrivna anteckningar i bokens marginaler speglar människors interaktioner med böcker, från medeltidens skrivare till nutida läsare. I hennes verk ger marginalanteckningar och kommentarer i böcker, filmer, teckningar och fotografier plats för konstnärens röst, och utmanar föreställningen om en objektiv och färdig berättelse.

*

I utställningen återfinns konstverk som föregick eller utvecklades parallellt med projektet Pulp. I verken The River of Ink (2008) och The Pelagic Tracts (2018) blir de flytande gränserna mellan verklighet och fiktion påtagliga. The River of Ink består av hundra handritade och handtextade böcker som konstnären har förstört genom att doppa dem i bläck. Medan Pulp dokumenterar kulturell utplåning, gestaltas den i The River of Ink. Fotografierna och filmen The Pelagic Tracts skapades efter Keralas värsta översvämning på nästan ett sekel. De tre storskaliga fotografierna förstärker upplevelsen av förstörelse under katastrofer accelererade av mänsklig påverkan, som översvämningar. Filmen med samma titel väver samman berättelser om biblioteksförstörelse med en fiktiv skildring av boksmugglare som framställs som antikoloniala motståndsmän och som på sätt och vis förebådar de faktiska bokräddarna som dyker upp i Talking Leaves och These Petrified Paths – brandmän, bibliotekarier, arkivarier, författare och aktivister som skyddar böcker mot våldsam förstörelse.

*

Böckerna och filmerna är två sammanlänkade konstnärliga medier genom vilka Pulp utvecklar sin mångfald av berättelser. I Shubigi Raos verk är det aldrig helt tydligt var boken slutar och filmen tar vid. Utställningens rumsliga gestaltning ger känslan av ett öppet bibliotek. Materialet i verket Pulp IV, Unbound and Abridged presenteras på monumentala boksidor som tar plats i rummet, och filmrummet avgränsas av en svävande vägg av pappersark, som för tanken till den pappersarkitektur som Laura Miotto designade till Shubigi Raos utställning på Venedigbiennalen. Utställningsformen speglar konstnärens intresse för bokens fysiska och materiella aspekter. Pappersmassa som ett uttryck för mötet mellan natur och kultur, som knyter samman litterära traditioner med människor, miljö, industri och politik. Bildmuseet ligger på platsen för Umeå Träsliperi, stadens första stora industri där pappersmassa producerades mellan 1910 och 1954. Pappersmassa ersatte under 1800-talets andra hälft lump som huvudmaterial i papperstillverkning vilket möjliggjorde massproduktion och bidrog till framväxten av bok- och tidningsindustrin. 

Med These Petrified Paths stärker Rao sitt fokus på kvinnors roll i bevarandet av litterära arv. Filmen lyfter fram dessa insatser som ytterligare en förbisedd form av kvinnoarbete. Filmen spelades in i september 2022 och våren 2023 efter utbrottet av det andra Nagorno-Karabach-kriget, och visar hur kulturell förstörelse har pågått från Sovjettiden fram till idag. I berättelser om poeter och författare som arresterades och fängslades under Stalins brutala utrensningar, som Yeghishe Charents och Gurgen Mahari, framträder kvinnors insatser för att skydda hotad kultur. En viktig del av filmen är den dialog som konstnären skapar mellan olika generationer av kvinnliga författare och aktivister, ett historiskt perspektiv på feministisk frigörelsepolitik. Kvinnorna som konstnären har intervjuat vittnar bland annat om ett sökande efter förebilder och den armeniska författaren Zabel Yesayans betydelse som feministisk föregångare.

*

Med lanseringen av filmen Shadowstitch, inspelad på Filippinerna under 2024, och verket Pulp IV: Unbound and Abridged representeras den näst sista fasen av projektet Pulp. De båda verken fortsätter den utforskning av censur, förtryck och kvinnors motståndshandlingar som inleddes i These Petrified Paths.

Pulp IV: Unbound and Abridged ger betraktaren en inblick i skapandeprocessen inför kommande boken Pulp Vol. IV. Filmtiteln Shadowstitch syftar på en typ av broderi där stygn på baksidan av ett tunt tyg skapar en skuggeffekt på framsidan. Detta broderi, som antyder kvinnors osynliga arbete, har bland annat broderats på protestbanderoller av kvinnliga aktivister på Filippinerna. Konstnären tar oss med till bibliotek, universitet och bokhandlar, från Ateneo Library of Women’s Writings och den feministiska förläggaren Gantala Press till Mt Cloud Bookshop. Oberoende förläggare, aktivister och samhällsarbetare som Rao har intervjuat lyfter fram publicering som en politisk handling till stöd för kvinnors röster, ursprungsbefolkningars rätt till självrepresentation och social rättvisa i stort. Den filippinska poeten Marjorie Evascos koncept ”actionable hope”, det vill säga hopp som leder till handling, genljuder starkt i det Rao under åren har strävat efter att förmedla med Pulp. Trots skoningslös förstörelse och brutalitet hos politiska regimer kan motstånd växa fram. ”Paper will trump rock.” [Papper/påse vinner över sten]

Alla citat i texten är av konstnären Shubigi Rao, med svensk översättning av Bildmuseet.

Konstverk i utställningen

Untangling the Thicket: A Brief Guide to Pulp I–IV, 2025
[Att reda ut snåret: en kortfattad guide till Pulp I–IV]
Teckning på vägg

Väggteckningen Untangling the Thicket: A Brief Guide to Pulp I–IV, fungerar som en visuell guide till utställningen. Som ett diagram i form av ett träd gestaltas ämnen, reflektioner, samband, förgreningar och associationer mellan konstverken i projektet Pulp. Trädet är en återkommande symbol i Shubigi Raos konstnärliga arbete.

The Pelagic Tracts, 2018
[De pelagiska pamfletterna]
Film, 24.39 min
Serie av tre fotografier 

Den poetiska filmen The Pelagic Tracts väver samman historisk förstörelse av böcker och utrotning av språk med en fiktiv berättelse om båtburna boksmugglare. De framställs som antikoloniala motståndsmän. Filmtitelns pelagic kommer från grekiskans pélagos som betyder öppet hav. Filmen gjordes till Kochi-Muziris-biennalen 2018 och är inspelad i den indiska hamnstaden Kochi i efterdyningarna av den värsta översvämningen i Kerala på nästan hundra år. Många arkiv och bibliotek skadades.

Dokumentära bilder från lokala bibliotek vävs in i den fiktiva berättelsen tillsammans med sånger, musik, miljöljud och fragment ur litterära verk, bland annat Odyssén. The Pelagic Tracts visar på litteraturens, kulturens och språkens utsatthet. Filmen manar till eftertanke och samtal om förlust, migration och kolonialt arv. I utställningen visas även en serie fotografier från Kochi, tagna i samband med arbetet med filmen. 

The River of Ink, 2008
[Floden av bläck]
Installation av 100 anteckningsböcker indränkta i bläck

The River of Ink består av 100 anteckningsböcker som konst-nären skrivit och tecknat i och därefter sänkt ned i samma bläck som hon skrev med. De bläckindränkta böckerna har delvis lösts upp. Vissa bär spår av anteckningar, medan andra är hopplöst förlorade.

Detta är konstnärens tidigaste verk i utställningen. Redan här finner man teman som återkommer och som förebådar senare verk i projektet Pulp. Bland textraderna som fortfarande kan skönjas i anteckningsböckerna finns kommentarer som för tankarna till faran med nationalism, till bokförstörelse och krig, samt till yttrandefrihet. Några av textraderna lyder: ”The last Refuge of Scoundrels” som citerar den brittiske författaren Samuel Johnsons "Patriotism is the last refuge of the scoundrel" [Patriotism är skurkens sista tillflyktsort], ”A Tapestry of Lies” [En väv av lögner], “Confetti” [Konfetti], “To Silence a City”
[Att tysta en stad], “To Silence Two Cities” [Att tysta två städer], “White Lies” [Vita lögner] och “Truth and Privilege” [Sanning och privilegium]. 

Talking Leaves, 2022
[Talande löv]
Film, 90 min

Talking Leaves består av en mångfald av historier som framförs av lika många olika röster. Röster som konstnären liknar vid löven på ett starkt och uthålligt träd. Filmen för samman delar av Shubigi Raos efterforskningar i bland annat Bosnien och Hercegovina, Italien, Kroatien, Nederländerna, Singapore och Storbritannien.

Berättelsernas gemensamma nämnare är övertygelsen om att böcker och bibliotek är livsviktiga för vår arts existens. Shubigi Rao har filmat bibliotek, arkiv, privata samlingar och bokhandlar där nyckelpersoner berättar om kulturmord, nationalism, censur och hotade minoritetsspråk, men också om det motstånd som uppbådas. Bibliotekarier, arkivarier, forskare och aktivister räddar böcker undan brand och översvämning, gömmer och publicerar förbjudna böcker, skapar skuggbibliotek och arbetar för att blåsa nytt liv i döende språk.

Talking Leaves är konstnärens första långfilm. Den skapades till Singapores paviljong på Venedigbiennalen 2022.

These Petrified Paths, 2023
[Dessa förstenade stigar]
Film, 67 min

These Petrified Paths handlar om Armeniens litterära landskap i relation till folkmord, pogrom och samtida konflikter. Materialet spelades in under 2022 och 2023, mitt under konflikten med Azerbajdzjan om regionen Nagorno-Karabach.

Filmen för samman berättelser om relationen mellan litteratur och stat. Den berättar om författare som förbjöds, förföljdes och fängslades under sovjetregimen. Om familjemedlemmar och vänner som gömt manuskript, för att årtionden senare pussla ihop resterna av tystade författares verk, publicera och åter skriva in dem i historien. På detta sätt skildrar verket olika strategier för att lyfta fram det hittills osedda. 

Verket lyfter fram kvinnor i den litterära och kulturella historien, både som röster och erfarenheter som har tystats och som initiativtagare för att rädda, vårda och levandegöra landets litterära arv. Samtalen i filmen överbryggar generations- och nationsgränser. De berör både dagens situation och tidigare generationers, både armenier bosatta i landet och andra generationens utvandrare i diaspororna. 

Pulp I: A Short Biography of the Banished Book, 2016 
[Pappersmassa I: En kort biografi över den förbjudna boken]

Pulp II: A Visual Bibliography of the Banished Book, 2018 
[Pappersmassa II: En visuell bibliografi över den förbjudna boken]

Pulp III: An Intimate Inventory of the Banished Book, 2022
[Pappersmassa III: En närgången granskning av den förbjudna boken]
Böcker

Dessa tre böcker är de hittills publicerade böckerna i en serie av fem, som utgör kärnan i konstnärens projekt Pulp. Böckerna undersöker bland annat hur språk förändrats genom historien, betydelsen av översättning, artöverskridande kommunikation, det tryckta ordets historia, människors tillgång till digitala källor, marginalia, det systematiska tystandet av kvinnor och andra grupper, och boken som källa till motstånd 

Pulp I: A Short Biography of the Banished Book undersöker människans benägenhet till förstörelse, med boken som fallstudie. 

Pulp II: A Visual Bibliography of the Banished Book börjar med en essä om trauma och arkiv, och fortsätter med samtal med bibliotekarier, förläggare och konstnärer, från Antwerpen till Delhi, som delar med sig av personliga betraktelser om kultur, människor, krig, minne och språk. I Pulp III: An Intimate Inventory of the Banished Book möter vi berättelser om hotade minoritetsspråk och arkiv över motstånd, protester och nätverk, från Sydostasien till Europa.

Shadowstitch, 2025
[Skuggsöm]
Film, 37.32 min

Shubigi Raos nya verk Shadowstitch filmades i Filippinerna under 2024. Här fortsätter konstnären sina undersökningar om hotade minoritetsspråk och kvinnors kulturella arbete, med ett särskilt fokus på kvinnors motståndshandlingar under en auktoritär regim. 

I verket står kvinnor i centrum för ett samtal om Filippinernas litterära arv mot bakgrund av historiska och samtida händelser. Landet blev ett slagfält för såväl japanska som amerikanska bombningar under andra världskriget, vilket raserade mycket av dess kulturella infrastruktur. Filippinerna har genomlevt både spansk och amerikansk kolonisering och lever fortsatt med auktoritära styren, censur och förföljelse, men Filippinerna är också en förebild när det gäller folkrörelser och motstånd.

I filmen berättar forskare, författare och förläggare om skärningspunkter mellan censur och desinformation, historisk minnesförlust och förtryck, miljökatastrofer och exploatering. Men de berättar också om människor som lyfter fram röster som tidigare inte hörts, som till exempel publicerar författare ur ursprungsbefolkningarna och minoritetsgrupper.

Verket är producerat med stöd av Bildmuseet, National Arts Council, Singapore och Museum of Contemporary Art and Design, Manila. 

Pulp IV, Unbound and Abridged, 2025
[Pappersmassa IV, obunden och förkortad]
Akvarell och tusch på papper, text, fotografier, handvävd textil

Pulp IV, Unbound and Abridged erbjuder en inblick i skapandeprocessen för den kommande boken Pulp Vol. IV. I dialog med filmen Shadowstitch gestaltar verket konstnärens undersökningar om ursprungsbefolkningars kunskaper och mer-än-mänsklig kunskap. Den kommande boken bygger på intervjuer och mångåriga efterforskningar, i ämnen som intresserar konst-nären sedan uppväxten i norra Indiens bergsområden och djungler. 

Written in the Margins, 2018
[Skrivet i marginalerna]
Annoterade fotografier

Den fotografiska serien Written in the Margins utgörs av material från konstnärens efterforskningar i Belgien, Bosnien och Hercegovina, Frankrike, Indien, Kroatien, Nederländerna, Storbritannien och Tyskland i samband med skapandet av filmerna Talking Leaves [2022] och Written in the Margins [2018] samt konstnärsböckerna Pulp Vol. I, Pulp Vol. II och Pulp Vol. III. 

Vid varje bild har konstnären lagt till en både faktabaserad och fantasieggande anteckning.

Written in the Margins, 2018
[Skrivet i marginalerna]
Film, 28 min

Written in the Margins är konstnärens första essäfilm, som innehåller anekdoter och platser från projektet Pulp. I filmen hör vi en mångfald av berättelser, bland annat om kataloger och samlingar, förstörelse av böcker som krigshandling och hur skuggbibliotek främjar kunskapsutbyte. 

Genom att föra in litterära traditioner i filmspråket – marginalanteckningar, annoteringar och fotnoter – suddar konstnären ut gränserna mellan text och film. Som helhet lyfter filmen fram människors erfarenheter av censur, glömska och förstörelse, men också deras vilja och förmåga till organisering och motståndshandlingar.

Uneasy Truces, Strange Bedfellows, 2025
[Oroliga vapenvilor, underliga sängkamrater]
Sammanställning av funna objekt 

Verket ställer samman objekt som konstnären samlat in i Umeå och under sina undersökningar i Filippinerna, i samband med arbetet med filmen Shadowstitch och boken Pulp Vol. IV.

Written in the Margins och Uneasy Truces, Strange Bedfellows visas på Biblioteket Konstnärligt campus på plan 0 under deras öppettider.